torsdag 1 mars 2012

gråter ut
utan att någon vet.
sjunker till någon slags botten,
mitt i allt lugn är det kaos där inne.
smärtar, skriker, växer, slår.
i dag nådde det en bristningsgräns.
ett nej och en smäll på käften på hoppet.
vet ingenting om någonting.
allt ändras hela tiden,
flyttar hem utan att hinna säga hej då ordentligt.
till någon hinner jag inte ens säga hej då till alls.
måste fixa det och måste göra det.
måste göra en uppdatering på ansökingsportfoliot.
i ett virrvarr av känslor och tankar där allt exploderar tillsammans
är det inte lätt att få en ordning på någonting.
för mycket tid att tänka på en plats där det inte finns några krav.
den där jävla instabiliteten skär sönder mig inuti.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar