gråt.
luften kväver mig.
exploderar.
men egentligen,
för alla som ser,
så andas jag som vanligt.
jag exploderar inte alls.
jag står på en stadig grund.
det är vad ni ser.
en illusion av en verklighet
som inte är en riktig verklighet.
där finns inga demoner.
men det ni inte ser,
är hur de förgör insidan av
kroppen, tankarna, själen.
fortsätt blunda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar