Om kärlek

Hur jag fyllde min skrivbok med texter om dig, längtan.

Oftast flera sidor. Orden räckte aldrig till.

Hur vi låg uppe på ditt loft, åt tårta och drack vin på min födelsedag.

När du hade bett dina vänner komma med vin och ballonger

på kvällen så vi kunde fira ordentligt.

Natten då jag vaknade av att du spelade gitarr där nere.

Och hur du ångerfullt kom upp på loftet för att pussa mig och be om

ursäkt för att du väckt mig och sedan lägga dig bredvid mig, nära igen.

Hur du låg kvar med din arm runt mig tills att jag somnade och att den var där morgonen

igen när jag vaknade. Vi drack vin och hade picknick på ett tak.

Och vi drack alldeles för mycket öl med ditt band i eran replokal.

Hur jag kom hem från skolan en dag och möttes av 25 rosor vid dörren.

Kvällarna vi satt framför brasan hemma hos din mamma. Hur vi bara var.

Hur du blev mer än bara min trygghet. Hur du blev en hel klichéhistoria.

Hur jag förblindades av känslorna.

Du blev mer än någon och du var kärlek.

Att våra argumentationer och diskussioner alltid slutade med kyssar.

Hur vi satt i ditt fönster när hösten började ta fart på riktigt.

Det var kallt men vi satt med benen utanför. Och trots att ingen av oss egentligen

rökte då, satt vi i där med benen utåt och rökte våra cigaretter.

När det blev för kallt satte vi oss istället i din soffa, den var liten och man

var tvungen att sitta nära. Du brukade lägga ditt huvud i mitt knä.

Jag brukade kittla dig så du ramlade ner.

Och det hela slutade nästan alltid med att vi låg i en hög på golvet. Skrattandes och intrasslade.

Om våra försök till att göra goda efterrätter med fina detaljer alltid slutade med att vi tände alla tomtebloss vi kunde hitta och att vi oftast bara åt glass ändå.

Hur det från en början bara var fint och vackert och du var alla töntigt romantiska citat.

För att sedan ändras till något fult och hjärtkrossande.

Men du var kärlek, du var mer än någon annan.

Du var allt det där som alla skriver om.

Och trots att det smärtade i bröstet för en lång tid,

att nätterna spenderades ensam med tårar under täcket.

Så kommer jag aldrig komma undan, att du var kärlek.